elin lundevall

Stort grattis till mammas älskling som blev 1 år den 8 januari.






 

Jag har ständigt tänkt på hur mycket jag väger, och hur många centímetrar fett jag har runt min midja och lår. Enda sen Adam föddes så har det tagit upp en stor del utav min vardag, jag började powerwalka 1-1,5h per dag och det gav resultat ganska fort. Jag åt kalorisnål mat och bytte ut allt som hade med grädde att göra till vatten. Jag stod och drog i mitt fett framför spegeln och klagade till Robert hur jag hade förstört min kropp, varför skulle just jag tryckt i mig en massa chips och flera kg godis varje vecka.

Jag vägde mig varje morgon, helt naken för att få fram den exakta siffran på vågen. Hade jag gått upp ett 1hg, eller gått ner för lite så gick jag ut i raskfart med musik i öronen tills svetten bara rann av mig. (Då var Adam så liten, så att gå ut och gå med honom i barnvagnen var bara till en fördel för både mig och Adam.) Vågen gjorde mig blind, mina vänner sa åt mig flera gånger att sluta väga mig men jag kunde inte. Var helt säker på att jag skulle nå min målvikt innan sommaren. Vilket jag inte gjorde. Det gjorde mig sjävklart helt förkrossad.

Nu, ca ett år senare är jag magrare än jag någonsin varit till min längd. Mina benkotor spretar ut lite här och var. Fick senast höra en kommentar idag över hur smala handleder jag har, och jag kan ju hålla med om att det inte är allt för trevligt att se varenda ben jag har i mina fingrar som just nu gilder över tangentbordet. Kulan på handleden ser ut som en vindruva och det är inte vackert någonstans!

Senast häromdagen trök jag i mig 1/4 L glass och chockladsås, efteråt mådde jag illa. Jag mådde illa utav ångest för att jag hade tryckt i mig en massa kalorier. JAG vill inte ha ångest för varje gång jag äter mat eller dylik, jag vill inte höra att jag är äckligt smal. Jag vill ha en normal byggd kropp och ett gott sinne.

Just nu kämpar (läs försöker) gå upp i vikt, men vad ska jag göra när jag bara rasar?



Tänk efter riktigt ordentligt innan du hjärntvättar dig för hårt, du är fin som du är. Inte som en barbie docka.
Gör som jag, erkänn för dig själv innan det är försent.

Dock var det inte så mycket som tur var, men det gjorde ont i mitt mamma hjärta. Han tappade balnsen och ramlade med ansiktet ner i golvet, och trodligen så bet han sig i läppen så det kom lite blod ur läppen. Men med kärlek och lite ompyssel så blev det bra igen :) Var ingen större skada skedd.

idag är jag är trött, trött och åter igen trött. ville inte alls kliva upp ur sängen imorse men r tvingade mig. Har iaf hunnit med att rensa min gaderob och göra mat til Adam som jag sedan frös in, kokt torsk med dillsås och potatis + kokta ärtor blev det. Så nu finns det lite olika maträtter till adam i frysen :)

nu är det bara 3 dagar kvar tills adam 1 års dag!!

julafton!!








nyåååår





lite annat smått och gott.

Adams i hans bamse tält :)

adam och hans kusin vincent.


Just nu ligger michaela på golvet, bella torterar henne och sandra sitter och berättar om en kille som ville att hon skulle lukta på hans fingrar. själv ligger jag i soffan, är helt sjukt och nå mest osocial. Det ä så otroligt skönt att ha jul lov, jag bara njuter utav dagarna att vara hemma på lördag. Nästa vecka börjar allvaret igen, ska faktiskt bli skönt att komma tillbaka till rutinerna. Och träffa mina klassmate, saknar min denise!

no regrets